Bakgrunden till att tävla i dressyr

Bakgrunden till att tävla i dressyr

december 14, 2018 0 Av Thomas

I dressyr har man ett förutbestämt  i program, så en speciellt klass har alltid samma program. Därför, om man ofta tävlar i samma klasser så lär man sig dem utantill vilket är en stor fördel eftersom man då istället kan fokusera på hur man utför det, hur man rider.Under en tävlingshelg ställer man ofta upp i tre-fyra klasser med sin häst. Det är viktigt att lära sig programmet i tid så att man kan det som rinnande vatten och så att man hinner rida igenom det några gånger innan själva tävlingen.

Lydig häst

Ridsportgrenen dressyr handlar i grunden om att göra hästen enkel och njutsam att rida, det handlar om samspel mellan häst och ryttare och om kommunikation.Det vi idag kallar dressyr är ett resultat från de krav militären hade på praktisk ridning under 1800-talet och fram till Sverige började sin “avhästning” inom det militära. Det var någonstans under mitten av 1900-talet som man slutade använda hästen på det sättet inom militären.En häst inom det militära var man tvungen att kunna lita på, de skulle vara modiga, pålitliga, starka och svara snabbt på hjälperna. Det kunde ju faktiskt till och med vara en fråga om liv och död om man inte hade en häst som uppträdde rätt.

Lydig häst

Osynliga hjälper

Idag handlar det mer om ren sport och att ha ett mål att träna för. På en dressyrtävling idag så vill man se en häst med fria och spänstiga gångarter och som utför exakt det ryttaren ber om. Häst och ryttare ska vara så samspelta så att det ser ut som om de dansar tillsammans, inga hjälper som ges ska vara synliga.Vid dressyrtävlingar så finns det olika klasser men de brukar delas upp i lätta klasser, medelsvåra klasser och svåra klasser.

Olika klasser

I lätta klasser ingår följande rörelser: volter, tempoökningar, tempominskningar, sidvärtesrörelser, öppna, bakdelsvändning, ryggning och halt. Skritt, trav och galopp finns i alla klasser. Lätt C är den lättaste och Lätt A den mest avancerade.I medelsvåra klasser tävlar man i Medelsvår C, B och A samt Prix S:t Georges. Förutom de tidigare nämnda rörelserna så ingår här även sluta, galoppombyten, galopp-piruett, förvänd galopp och det man kallar bytesserier.I de högsta klasserna, svår klass, tävlar man i Intermediare I och II samt Grand Prix. Där tillkommer mer avancerade rörelser som galoppombyten i vartannat eller varje steg samt piaff och passage.

Övrigt

Utöver det så finns det något man kallar kürprogram där ryttaren rider ett egenkomponerat program till musik man valt själv och rörelser man själv valt där vissa rörelser måste förekomma.Dressyr är en olympisk tävlingsgren, och paradressyr är en paralympisk tävlingsgren.

Jan Brink

Sverige har många väldigt framgångsrika dressyrryttare som skördat stora framgångar internationellt. Jan Brink, Ulla Håkansson, Pether Markne, Patrik Kittel och Tinne Vilhelmson Silfven är några av dem.Dressyr är även ett av delmomenten i andra ridsportklasser som fälttävlan och working equitation. I specialklassen working equitation är rörelserna och bedömningarna anpassade för att passa boskapsdrivande brukshästar.